Köln till sist
När vi tittade på kartan på lördag och skulle börja köra sista biten till Köln så såg vi att vi var ca 35mil från målet! Men hur i fridens namn gick det till ? Det är ca 60 mil från Rostock till Köln och vi hade ju åkt mindre vägar för att slippa autobahn, men nu fick det vara nog. Skulle vi fortsätta zick zacka oss ner så skulle det ta flera dagar till. Nej nu fick det var nog, nu blev det autobahn. Fördelen att köra autobahn på helgerna är att efter ett visst klockslag så har all lastbilstrafik helgstopp. Så det blir bara bilar och ja en och annan lastbil som har dispens pga viktig last.
Annika läste karta och jag körde och snabbt kom vi upp på 1:an som vi sedan byte till 2:an. Milen rullade raskt undan och vädret var perfekt efter fredagens åska och regn. Svalt ute så nu gick det undan att komma fram. Självklart så blir det en och annan kö, kallas för stau på tyska och det skyltas friskt då det är kö på ljusramper över autobahn. Det smarta och som verkligen fungerar här är att så fort det blir kö så slår bilarna på varningsblinkersen eftersom farterna är galet höga i omkörningsfilerna till vänster. Då vet man att nu stannar det strax upp. Sedan så drar sig bilarna till respektive sida beroende på vilken fil du kör i. Ligger du längst i högerfilen så drar du dig till höger ännu mer. Har du mittfil så flyttar du dig åt vänster. Detta i sin tur skapar direkt fri väg för diverse utryckningsfordon som ska fram, då går det väldigt mycket fortare att lösa upp problemet.
När vi närmade oss Köln hade väl 3-4 mil kvar så började vi sikta in oss på vart vi skulle sova. Hittade en ställplats i ett friluftsområde som vi tyckte verkade ok. Körde ner dit och på plats så fanns ingen personal utan allt var automatiserat. Du skulle scanna en QR kod för att komma till en webbsida där du registrerade dig bla bla bla. Väldigt många kli i huvudet och knapptryckningar senare så var det klart. Nu sulle vi bara ha upp bommen också….Frågade en annan husbil hur man gjorde och det visade sig man skulle ringa ett mobilnr så öppnas bommer av sig själv. Hon visade oss mbilnr och vi ringde och ringde och ringde….Fick inget svar och nu började tålamodet tryta på oss båda. Var var det för &%#%¤ ställplats som inget fungerade på. Pengarna 110:- drogs från kontot, vi hade bekräftelse nu ska vi bara in. DÅ visar det sig att man ska boka minst 4 dagar innan för att få tillgång. Men vad i h-e ge upp nu va. Tyskar är lite omständliga i det mesta vad man än gör och det var inte bättre här.
Vi ruttnade totalt vände och körde till en camping ist som kostade på tok för mycket men det var ju bara över natten. Campingen i sig var en typ av blandcamping utan struktur. Det tältades lite hur som helst och vi vart erbjudna ett par platser som gjorde att vi fått binda fast oss i sängen för att öht ligga kvar. Dessutom var det lite off så att ta sig till Köln hade bara blivit jobbigt och P-platserna vi letar fram i appen park4night inbjöd inte till något trygghet utan jag ville ha lugnt och ro omkring oss.
Så på söndag var vi mer än nöjda med skit campingen vi stod på och packade ihop husbilen och drog ner till Köln dom sista milen, genom miljözoner som vi var helt ovetande om, eller inte! Hade kanske missat beställa miljöplakett till husbilen, men det hade vart lite mycket i sommar så ja jag hade inte det. Lite nervöst är det att vara miljöbov! Men vi kom fram till vår nya camping, Köln Stadt Camping som vi bokade kvällen innan på vår tillfälliga camping.
Första försöket på vår Sygic GPS gick på tok, den ville dra oss genom ett område som var en återvändsgränd! Så där stod vi och Annika tog snabbt fram Google Maps som letade fram en helt annan väg rakt genom små trånga gator men som var märkt med en campingplats längre fram så vi vände körde tillbaka och rullade sakta genom gatorna ned till vår camping, som visade sig vara en riktig lyckträff med allt du kan önska och lite till. Vi vart så nöjda så vi valde stanna en dag till!